Gunnar Wettergren · Transcript · · Updated
PP 1_3 Människor i projekt 1 – Transcript
Video by Gunnar Wettergren · Watch the original on YouTube
Summary
AI-generated from the transcript. Verify details against the source video.
- Gunnar Wettergren förklarar att ledaren i ett projekt har interpersonella, informativa och beslutsfattande roller.
- Det optimala antalet personer i ett projekt är enligt forskningen sju plus minus två personer.
- Gruppen går igenom faserna forming, storming, norming, performing och adjourning under sin livstid.

Use this video with Pro
Reading, copying and transcript downloads are free. Create saved AI results for this video with a signed-in Pro account ($9/month).
Transcript
Search ignores accents. All transcript text stays visible.
Hallå, igen och välkomna tillbaka till praktisk projektledning och föreläsningar och podcast. Den här podcasten kommer att handla om människor och människor i projekt och är kopplat till den tredje sektionen i kursen, det som handlar om projekt genomförande.
Vi kommer att gå in på en hel del olika saker, som till exempel hur man skapar teamet, hur man hanterar konflikter, motivation, gruppdynamik, en del om ledarskap. Så i grunden kan man säga att den här inspelningen handlar om hur vi kan hantera projektets deltagare och hur vi lever och driver projektet framåt.
Så, vi fortsätter och hoppar in i själva M&M-nät. Om man tittar på en ledare och de olika stilar som finns eller de olika rollen som en ledare har i ett projekt eller normalt sett i en organisation, men om vi håller oss till projekt så finns det, vad kan man säga, tre olika stycken huvudområden där ledaren har en interpersonal, en informativ och en beslutsfattande roll.
Och tittar man på den interpersonala rollen så handlar det om väldigt mycket om att jobba med teamet. Man leder ju onäklig in teamet, man är någon form av ambassadör för teamet. Man förväntas kanske vara den här ceremoniella ledaren som hälsar folk välkomna på kickoffen eller som vad det nu är att vara.
Så det är en del att säga att den här interpersonal kommunikationen mellan någon människor och mellan teamet och över andra förväntas oftast de projektledaren hantera. Man är informativ, man handlar om att ge information, att föra ut åsikter som teamet har till intressenter som finns och som man då behöver övertyga eller informera om.
Och men man ska inte glömma bort att vara informativ betyder också att man är bra på att lyssna, att man har förmågan att kunna uppfatta vad folk vill och vad folk tycker. Och sen så har vi också en beslutsfattande funktion, att vara den här visionären, problemlösaren och att vara stark i sin beslut, att kunna ta beslut på ett bra sätt och på ett tydligt sätt framför allt.
Man sköter resurser, man sköter förhandlingar och etc. Så om man ska på något sätt gruppera dem så är det här ett bra sätt, ett ganska tydligt sätt att gruppera hur, vilken roll det som en ledare har i ett projekt. Det finns två olika sätt att se på ledarskapet.
Vi har det som kallas för Great Person Theory som på något sätt utgår från att det här är något du är född med. Man föds och har egenskaper som gör att man blir en bra ledare. Och så finns det någon som heter Great Opportunity Theory som du uppenbarligen motsattar att det är något man kan lära sig.
Och här kan ni ta en sekund och stanna av och kanske undra lite om vad ni tror på. Vad är det ni känner att det här är något som jag tror på? Det brukar vara ungefär hälftena klasser som tror igen och hälften som tycker den andra.
Och personligen kan jag väl känna att det här är något som man kan lära sig. Man kan bra på ett sätt ha fått med sig karaktärsdrag som kanske underlättar det här med ledarskap. Man kanske är lätt för att prata inför folk.
Man kanske har öppen, man kanske har vissa drag i sig själv som gör att det här blir enklare. Och sen är det frågan om något man har född, eller något man har tillgodog gjort sig under sin sociala uppväxt. Men det skulle vi kunna problematisera ganska länge runt.
Och jag låter det problematisera själva. Ni kan snoka runt lite på nätet och se vad folk säger. Men personligen tycker jag att det här är något som man kan lära sig. Och det som är intressant med ledarskap är att man är aldrig riktigt fullad. Det finns alltid något att lära sig, något att bli bättre på.
Men i ledarskap kan man säga att ju mer komplexte projekt är det som är formell ledarsstid brukar man behöva. Så det kan vara värt att komma ihåg. Och om vi tittar på teknik, om projektet är tekniskt osäkert, vi kanske inte exakt vet vad vi vill göra.
Hur vi ska ta oss dit och så vidare. Så brukar man då behöva nog mer en flexibel ledarsstid som då är mer pragmatisk. Och när vi ändå nu nämnde ledarskapet är så finns det ju en hel drös. Men om man tittar på några som forskning brukar ta upp, till exempel Leven och Lippit tog upp de här.
Autoritär, demokratisk och lessaffär. Lessaffär är då ett franskt ord och man är väldigt frisläppande. Väldigt mycket frihet under ansvar. Det nästan ska ses något negativt. Men du kan väl göra det där och sen hoppas man att det blir gjort.
Utan kanske följa upp ordentligt eller att hjälpa och stödja ordentligt. Det kanske inte är en perfekt lösning, men i vissa fall funkar det också. Så finns det Autoritär som handlar om att man heltidigt bestämmer. Chefen bestämmer medarbetarna utför.
Det är liksom Autoritärstilen, väldigt diktatorisk i sin natur såklart. Och så den demokratiska som är ganska självklarande där man har en väldigt involverande angreppssätt. Man bjuder in folk att ha egna åsikter, att jobba med att påverka sin arbetssitsituation och liknande.
Det är tre olika sätt att se på lederskapet och hantera lederskapet. Det som är intressant från projektledare perspektiv är att du kan inte säga att jag ska nu vara en demokratisk ledare som projektledare.
Och det är det jag ska vara utan man måste kunna hantera alla de här på något sätt. I vissa fall så måste man släppa det väldigt fritt. Det kanske är ett innovationsprojekt där man måste få rysa runt och tänka på galna saker. Så kanske inte leder man vart men som kanske leder oss närmare.
Slutomålet trots allt att leverera en produktledare. Det kommer på en bra idé. Och så har vi den demokratiska ledarsstiden som kanske funkar bra när man ska inkludera. Man vill ha att de som jobbar ska känna till örehet och att verkligen knyta an till någonting.
Så i ett projekt kan man tänka sig att det är ett traditionellt projekt. Det är väldigt bra med demokratisk ledarskap i början av projekt. Men det är väldigt få projekt som avslutas demokratiskt. Det brukar oftast bli ganska autoritärt på slutet när saker och ting måste göras.
Vi gör liksom inte tid att rösta och nå konsensus om allting utan vissa saker måste vi bara bestämma att så här gör vi, nu kör vi. Så det är viktigt att komma ihåg. Ledarskapet kommer med en viss form av makt.
Det finns olika former av makt. Och makt är väldigt ofta kopplat till en position. Att jag har en position på jobbet alltså har jag makt. Till exempel att vara chef och ha budgetansvar och personalansvar.
Det är en viss makt som blir tillför. Man har ju makt att sätta löner, man har makt att påverka människors vardag helt enkelt. Och om man ska definiera vad makt kan vara i en organisation. Så tror jag faktiskt att det handlar om att man ska se makt som någon form av påverkans process.
Om jag har möjlighet att påverka en annan individ vardag på olika sätt så har jag en maktsituation. Och det är just den här processen, hur den här maktsituationen görs. Eller vad urvaden kommer som där handlar om.
Det visar sig alltså legitim makt, man kan ha blivit vald, man kan ha blivit utsedd eller liknande. Tvingande makt finns ju också via lagar och liknande. Man kan ha en expert makt, att man har otroligt stor kunskap inom ett visst område som gör att man blir väldigt...
Folk lyssnar på en eller man har en förhandlingsposition som är väldigt stark. Och sen av världensfullheten och respekt att man respekterar en annan individ så pass mycket. Att man lyssnar på vad hon eller han säger och oftast följer deras råd kanske.
Så det finns en hel drös, olika former av makt. Det finns en hel process bakom hur makt blir till. Så om vi har ledarskapet, självklart finns det mycket mer att säga om ledarskapet. Mycket mer att säga om makt.
Men det är inte den primära anledning till att vi... I alla fall i den här inspelningen, att vi diskuterar det. Det är mer för att ni ska få en bakgrund till det som kommer ut, till exempel. Hur man skapar man ett team.
Det finns grund i fyra viktiga aspekter som man ska betrakta när man skapar ett team. Det vill jag uppgiften. Vi har de människor som ska ingå. Det finns en kontext, och det finns alltid en kontext. Och det finns en process som vi ska genomföra. Så utifrån hur den här konstrationen ser ut mellan uppgifter, människor, kontext och process.